Våra kära kossor... igen

Häromdagen var vi på en liten promenad och på vägen hem hade hunden glömt att vi flyttat en flock alldeles intill vårt hus. Han blev livrädd och det tyckte kalvarna i sin tur var jätteskoj, som började springa efter. Det var en rolig syn.

I flocken finns en hårt arbetande tjur. Han stortrivs och är jättetrevlig, men jag har en väldig respekt för honom för det finns väldigt mycket muskler i en sån. Det lärde jag mig en gång när jag skulle hålla en annan tjur. När han vred på huvudet lite hastigt for jag i väggen som en vante. Sen dess ser jag till att det finns ett staket eller något mellan mig och dem, även om de är snälla.

Hela flocken stod och åt hela förmiddagen ,men fram på eftermiddagen blev de lite slöa. Då tog alla siesta och det var flera kalvar som precis som Ferdinand låg vid den gamla eken.

Det såg verkligen gulligt ut, tyckte jag och de ser ut att trivas ganska bra med livet.

Jag vill passa på att tacka för er respons när det gäller val av bänkskivan till köket. Det är alltid roligt att se saker och ting från olika infallsvinklar. Tack!