Våra datorsabotörer

Vår lilla dotter satt vid datorn och tryckte, som så ofta annars. Då ser hon ut hon så här, men den här gången var det inte någon som kom och hjälpte henne ner från stolen och då blev hon uttråkad och började pilla på tangenterna. Efter en stund såg det ut så här.

Lite senare tog jag, M och lillflickan en liten cykeltur för att fylla på vatten till en liten flock kor. Under tiden var pojkarna kvar hemma. Då passade de på att fullfölja lillsysters verk; de plockade bort alla tangenter och rev dessutom sönder en plastfilm med några slags tryckmekanismer på. Man kan ju förstå att det är fascinerande att få reda på hur det ser ut egentligen, MEN man kan ju tycka att de borde veta bättre än sin syster.

Så här ser den ut nu efter att vi suttit och försökt pilla dit delarna igen, men nu har vi gett upp. Det är för många delar som gått sönder, så vi får ha den här som en hemma dator med ett tangentbord bredvid och så får jag skaffa en ny jobbdator istället.

Det är tråkigt när det blir så här. Man undrar vad man gjort för fel när de inte förstår att de förstör, men det är ju samtidigt ett intresse att få veta något som driver dem, tror jag och det vill man ju absolut främja! Därför ska jag se om vi har någon gammaldator, som de kan dissekera och titta lite närmare på.

Och pojkarna får inte sitta vid datorn på ett tag nu. Det ska de komma ihåg!

Ska snart försöka få in lite trädgårdsuppdatering, förresten!

Ha en trevlig helg alla ljuvliga trogna!