Fick under min blogfrånvaro en del kommentarer och det är ju alltid jätteskoj. En var från en Micke och löd:
Hej!
Är lite nyfiken på hur ni har tänkt att få tillräckligt med värme, gjorde man på "ert" sätt förr i tiden?
Har ni vattenburen värme i plattan?
Varför har ni gjort en torpargrund med uppvärmd platta istället för "bara" en platta på mark med golvvärme?
Här kommer till slut lite svar på frågorna. Vi har tänkt att komplettara med två kakelugnar (en på varje våning) och en vedspis i köket och jag har visserligen inte forskat i ämnet golvvärme, men antar att det inte funnits speciellt länge. Så slutsatsen blir väl att man inte använde "vårt" sätt förr i tiden. Och ja, vi har vattenburen värme i plattan.
För att svara på den sista frågan, så fins det några anledningar till att vi valt torpargrund. För det första tycker vi att det passar husets utseende, därför har det var aldrig tal om något annat. Sen var det jag som inte ville ha element och Martin var snäll och gjorde det här försöket. Men det är ju ett försök, vi vet ingen som gjort det på det sättet och vill kunna dra rör till element så osynligt som möjligt om vi trots allt tvingas ha det på första våning. Vi vet ju också att det här med golvvärme bara är en temporär lösning. Det håller inte i en evighet. I en platta en bit från det egentliga golvet kan allt vatten inte göra någon skada den dag det går sönder.
Dessutom är det toppen att kunna dra lite sladdar och så när man bygger som vi, lite åt gången. För några veckor sedan, tex. var vi tvungna att flytta parabolantennen och kunde då lätt dra om sladdarna elrör i väggen och ner i torpargrunden.
Hur det egentligen blir kan vi nog inte ta ställning till förrän vi satt in alla fönsterglas, isolerat färdigt och sist men viktigast fått kakelugnar och vedspisen i bruk. Först då kan vi säga om det här med värme i golvplattan var ett lyckat projekt.
Jag har också läst Anna och Gert-Åkes kommentarer på respektive ställen. Jättekul att få sån respons och visst länka till vår blog hur mycket ni vill!
