Häromdagen hade vi getsläpp , dvs, vi släppte ut getterna på bete. I våra trakter är det annars vanligare med kosläpp, men här kan vi inte ha det, eftersom de alltid får gå ut och in som de vill. Våra getter, däremot har under en tid nu varit hänvisade till några större boxar i la´gården.
När vi flyttade dit dem, satte vi upp några brädor för att killingarna inte skulle gå nånstans. Vi är ju helt nya på det här med getter och vet inte så mycket, så när de glatt balanserade på brädorna efter ett par dagar och hoppade vidare ut på foderbordet dr korna äter, blev vi först lite oroliga. Men det verkar som det är de kommer överens med kossorna, så vi har lämnat det så, för det har hållit mamman inne i boxen...
Nu när det var dags att släppa ut dem skruvade jag i alla fall ner de här brädorna och mamma get, Hillevie, förstod på en gång vad som var på gång. Därför försökte hon gå genom spjälorna i en grind, vilket hon kunnat göra hela tiden hon varit hos oss, även som höggravid. Men nu gick det inte, så hon behöver nog röra på sig lite.... Hon fick vackert vänta tills jag var klar och kunde öppna grinden till henne. Sedan dess har hon nog inte varit i boxen, tror jag...
9 kommentarer:
Så söta och roliga getter är. Jag är så sugen på att skaffa getter också lite längre fram när vi fått ordning på stall och så där. Det blir antingen getter eller får eller båda. Vi behöver någon som hjälper oss hålla markerna öppna.
Va fina dom är! Man riktigt ser hur nyfikna dom är på omgivningen. Roligt med sådana här inlägg tycker jag!
Vad söta de är! Verkar som att det börjar bli dags för en cykeltur snart igen.... fast jag väntar nog på lite bättre väder. =D
Harredodingen då så söta!!! Viken lycka att få skutta ut! Era djur verkar ha det bra, det är kul att läsa om djur som är lyckliga... Martin, vilket roligt kattnamn;) mari.
Ja, det är verkligen fina, men ännu finare i verkligheten!
Anna: Ja, det är bara att komma förbi! Det är väl alltid nån hemma, skulle jag tro, så ni kan ju ta er en titt på de här tre i alla fall. Sen kanske vi får pratas vid om vi ska kunna träffas, för vi jobbar nog lite olika dagar...
Mari: Ja, jag hoppas våra djru trivs med livet. När det gäller vår katt. Jag var ju lite trött när jag skrev inlägget om odlingsbäddarna, och båda våra katter såg ut som jag och Martin kände oss. Därför tog jag några bilder på dem och lät dem gestalta oss. Så Martin är sambons namn...
/Malin
Men jag läser gärna om gårdens djur och ser fram emot lammningen!
Jag säger som Mari, jag tycker om att läsa om djur som är lyckliga.
Ha det gott i försommaren,
/Cia
Men så söta!! Kan tro att lyckan är gjord när sånadär småpluttar kommer!! Kram!
Hejsan!
Åh va kul med någon annan med getter!!
Vad är det för ras på era!
Supersöta är dom!
Går dom lösa?
Och lammen så små o så ljuvliga! =)
Mvh Liza
Jag får väl säga detsamma, för jag vet heller inte så många!
Vi har allmogerasen Göingeget och de går väl nästan lösa kan man säga. Vi har en jättehage till dem och killingarna kan gå ut och in över en stege, men geten kommer inte överstegen, så hon är fast.
Och jag kan bara råda dig , om du inte redan har får, att skaffa det också. Det är också helt fantastiska djur.
Hälsn. Malin
Skicka en kommentar