Det riktiga gamla mejeriet, det som stod här tidigare, hade väggar som murats upp av stenar från åkrarna runtomkring. Då fick man mura ett varv i taget och däremellan låta det torka. Till en början tyckte vi det lät tilltalande att göra en kopia av det gamla, så vi tog hit en specialist på gammal murteknik och han blev helt lyrisk. Han gick omkring här i flera timmar och tog prover på bruket som använts och dylikt. Han berättade att man måste ha just den här sammansättningen av de olika ingredienserna i bruket för att få de bidrag vi funderat på att söka. Och även om marken runtomkring är stenig, så känns det inte alls lockande att plocka sten till ett helt hus...

Därför har vi använt 35 cm tjocka lecastenar. Detta var ett bra alternativ ur energisynpunkt eftersom de är isolerade med fligolit i mitten. Men det gjorde också att vi fick väldigt tjocka väggar och därmed djupa smygar.
Innanför lecastenen är det reglar, som man sedan spikat råsponten på. Efter det är det antingen en tunn gipsskiva (15 mm) eller pärlspont.
Bilden till höger är från salen, där vi inte kommit längre än såhär i nuläget. Man kan också se ett av de många hål som gjorts för att kunna spruta in isolering i väggarna.